Lämna Ditt Bakomflutna Före Dig.

Men här ska inte gnällas för jag får ju trots allt snön idag, och i MASSOR! :D Plugga borde jag göra också men hur bra är det när jag inte ens kan skilja på vilket som är fram eller bak på mina jeans, ja jag lyckades ta på dem på fel håll idag -.-, Inte så värst obekvämt precis men det blir ju problem som kille på dass haha.

Har tänkt på det här med cryogenetik, det kan inte vara särskilt kul egentligen att frysa ner sig och sedan komma in i år 2xxx, visst kanske om du har en obotlig sjukdom så kanske det är värt det, men är det bara för att du vill ha "odödlighet" vilket man ändå inte riktigt får ju, så känn det väl rätt dumt, du kommer in i en värld möjligtvis flera årtionden och det finns så mycket nya saker så man vet inte var man ska bli av, eller så kanske världen är som i "Wall-E" ingen är kvar på jorden, det borde ju inte vara helt omöjligt om man tänker på hur vi hoppade flera steg i vår teknologi bara på 90-talet.

Det var en av mina dagliga tankar på inget vettigt egentligen, nu ska jag väl försöka vila antar jag så att man kanske kan bli bättre!

Lustigt hur flera stycken kan säga olika saker men mena samma sak, en säger något till dig som låter snällt och omtänksamt men betyder "haha jag vet bättre än dig fast jag inte upplevt det". medan den andra säger något dumt som faktiskt betyder samma sak. Okej lite off-track igen och ingen kanske fattar vad jag menar men det är rätt bra för det betyder att du inte behövt gå igenom det!

Den ena flyttar efter den andra, visst ska man komma igång och följa sin egen väg här i livet men man kan väl ändå ha personer i åtanke? Man kanske börjar tänka lite som (ja jag har faktiskt kollat på serien) peyton i one tree hill, "people always leave" på ett eller annat sätt faktiskt, är det inte fysiskt så är det mentalt.

Man kan ju dock inte styra människor vilket i och för sig är rätt skönt, för hur hade varit om du alltid fått som du velat? ingen utmaning alls och då kan du väl antagligen aldrig känna dig nöjd heller.

Man får väl bara hoppas att det inte fortsätter då jag snart ska övningsköra, kanske pajar något på bilen haha, vilket nog inte hade gjort Daniel så glad när han precis har fixat mammas små missöden :P

Nu blir det "frukost" och jag sätter det på detta viset för att jag antagligen inte kommer äta något, eller så blir det fil, hmm jag har lite beslutsångest gällande frukost alltså, det ska ju vara den viktigaste måltiden på dagen och det sägs ju att man ska äta som en kung på morgonen, prins på dagen och en fattig på kvällen för att förbränningen ska funka bra, men men man får se.

Nu så blir det lite FMA tittning och sedan så blir det väl till och plugga eller något. Märkte precis när jag skrev att datorn inte hann lägga in bokstäverna så som den borde så när jag väl var klar med min mening var den bara på hälften, nu är den dock igång igen, weird :S

Har en period nu när man tycker allting är tråkigt, favorit serier, filmer spel och allt annat, även saker man brukar göra. ibland får man en sådan paranoid känsla att hela ens liv är som "The truman show" visst hade det varit häftigt men samtidigt om man inte vet om det så måste allting kännas helt uppåt väggarna, typ glödlampor som faller från himlen och hissar med ett rum bakom sig. Anledningen till att det känns så är för att vissa dagar är allting så typiskt så det känns tillgjort..

Fullmåne ute märkte jag, har visst varit igår också så det är bara morgondagen kvar då, tror det brukar vara tre dagar i rad eller något sådant. Det sägs att folk blir "koko" under fullmåne, men det är en utav det största vidskepelserna som finns alltså, man använder kanske sig utav fullmånen som en ursäkt haha, men jag tror verkligen inte på att den påverkar människornas betéende. Den får faktiskt bara hålla sig till vattnet här på jorden. Märkte att det var fullmåne när jag var på toaletten, det var så ljust fast att jag inte hade någon lampa tänd så det funkade lika bra det hehe.

Nä nu blir det väl att försöka sova igen, kanske till ett avsnitt man redan sett kanske ?

Någonsin känt dig så här ? en värld full av robotar som förväntar sig att man ska vara likadan, självklart har du det, den som inte känner det någon gång i sitt liv är de som inte har en färgglad tröja på bilden. Visst är det väl inget fel med att ha ett syfte som en samhällesformad robot, men hur kan någons liv vara speciellt om alla är detsamma ? Visst, livet blir ju vad man gör det till vilket jag tror, men tänk bara om alla killar i världen hade hetat peter och tjejer hetat anna eller fia, alltid haft likadana kläder och exakt samma upplevelser, jag blir ju tokig bara på hur allt är idag haha. Hade blivit helt "störd" om det varit på det andra sättet.

Meningarna:

Du kan inte, du kommer inte klara det osv. kanske även varför gör du det?

Dessa är saker som gör en riktigt irriterad, eller åtminstonde mig, vem är personen som tror att den har rätten och ifrågasätta om man känner sig själv eller inte?

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Såå.. nu var det ute ur systemet. Ena katten kom till mig idag och kelade i knäet, när jag puttade bort honom för att skriva mitt arbete så bet han tag i min hand och släppte inte förrän jag klappade honom "Psycho" much ? Man skulle ju inte precis kunna kalla det en inlärning så att han gör det så fort han inte får uppmärksamhet då detta var första gången haha. Snacka om att jag är glad han bet mig istället för att rivas.

Läste på lite innan om gruppen "Anonymous" som räknas som hacker-terrorister nu typ, men helt serriöst det finns ju uppenbarligen något som provocerar dem, sedan kanske sakerna de gör är lite oortodoxa meddelanden men jag förstår varför de gör det när det från början ville skydda yttrandefriheten.

Jag gjorde mitt första arbete innan i affärskommunikation engelska, rätt soft uppgift, bara läsa boken och skriva sedan enligt mallen haha. Visst det kanske tar en tillbaka till punkten med en samhälles-robot men just i detta fallet så kanske jag borde nöja mig med att vara en robot, förutom i min presntation där drog jag nog till med ett utav de mest underliga intressena.

Lite lustigt hur lätt det är att bara fortsätta blogga och vilja göra det i flera timmar, när man ibland inte ens orkar börja på ett arbete haha. Miljöuppväxtens betydelse är vad jag valde att skriva om på samhälle B, hur kommer det sig att mina intressen alltid ställer till det för mig gällande den akademiska vägen.

Men men det fixar sig väl till slut.

Varför folk nästan aldrig säger som de känner är ett verkligt mysterium, vad är man rädd för egentligen? visst självklart så har jag väl också stunder jag inte säger något till vissa personer men det finns ju liksom hur många saker som helst som inte har svårare konsekvenser/följder än vad man själv tänker på i huvudet. Alltså, det är inte alltid omgivningen som är så illa utan mer ens tänkesätt. Självklart kan man vissa dagar antingen inte rå för hur man tänker eller så är det folk eller själva omgivningen som är irriterande eller livet som förråder en.

Nä nu så ska jag ta och sussa kudden till ett "Heroes" avsnitt :D